På ena sidan: Alfa-hannen i huset, byxorna, järnhanden. På andra sidan: Jag.
Det hela handlar om diskbänken och bortförandet av konserver. Eller saknandet av bortförande, menar jag. Matilda har den söta fetishen av att när hon brukat majs, tomat eller champinjoner, låter burkarna manifestera på diskbänken likt en triumf av seger. Victory. Hon ser burkarna som ett bevis på att det gått riktigt hårt till under middagstillverkandet men hon har vunnit: blodigt och brutalt. När man sitter och äter kan hon även ibland ge vissa pikar till att man ska ta en glaze på offerplatsen så man förstår vad som ligger bakom den utsökta måltiden.
Sen går jag och diskar och tiger mig till sömns.
No comments:
Post a Comment