Flankerade delar av landsortsmetropolen Västerås igår. Detta är en habil småstad, fylld av första klassens läppar i OKQ8:s senaste husvagsnkostymer som svajjar runt, pratar väder och fikar. Och som de fikar. Har nog aldrig varit med om några som fikar lika mycket som de. Det är muffins, mini-muffins, finska pinnar, drömmar, bullar, choklad, glass och återigen muffins. Hann knappt innanför stadens gränser innan de tryckte en kopp kaffe och vaniljtårta i trynet på mig.
Och där sitter alltså jag och fikar och pratar om Sverige och världen med dessa Västeråsare och inser då; De här människorna får också bestämma om Sveriges framtid. De har också rösträtt. Personer vars enda intresse här i livet är kanelsnäckor och wienerlängd har lika mycket rätt som jag att påverka vår framtid. Hemska tanke.
De hela låter som ett Stephen King-manus och jag blundar och försöker glömma och öppnar sen ögonen igen. Men det är ingen dröm. De finns och de fikar. Armageddon har fått en uppföljare.
No comments:
Post a Comment